Sök mellan ca 4,000 Kliniker och 40,000 Hälso- och Skönhetsprodukter

Läs noga igenom produktens bipacksedel och på fass.se innan du börjar ta läkemedel.
Hälso- och SjukvårdSjukdomar och smittskydd

Så kan vi rädda fler liv till 2050


Antibiotikaanvändning och resistenta bakterier

Enligt nya siffrorna från det Europeiska centrumet för kontroll av sjukdomar (ECDC) orsakas  330 000 dödsfall av antibiotikaresistenta infektioner per år (Cassini et al, 2018). Detta uppskattas att öka till upp till 10 miljoner dödsfall per år till 2050 ( Jim O’Neill, 2014). Då kommer fler antibiotikaresistenta superbakterier att döda fler människor än cancer. Hur kan vi rädda fler liv till 2050?

 

Antibiotikaresistens kommer att påverka först och främst de fattiga länder till exempel “I Nigeria skulle mer än en av fyra dödsfall orsakas av antibiotika-resistenta infektioner I 2050 och i Indien skulle ytterligare två miljoner liv förloras varje år av dessa.” ekonomen Jim O’Neill sa till BBC den 11 december 2014 i en tv-intervju. Han fortsatt att kostnaderna av detta skulle uppgå till $100 triljon för världens ekonomi. Detta är inte bara ett medicinskt problem utan också är detta ett ekonomiskt och socialt problem som hotar hela världen.

 

Lyckligtvis började världens ledare förstå att hotet verkligen är allvarligt. Då kommit upp antibiotikaresistensfrågan på FN:s 2017 generalförsamling och de larmade om detta. Det finns också ett fåtal riktlinjer för att bromsa trenden. Tyvärr ser vi att det finns hälso- och sjukvård experter som “struntar i riktlinjer för antibiotika” (Annika Carlsson, 2013). Vi måste förstå att det inte bara är en “vargen kommer diskussion” utan också är hotet verkligt och allvarligt och larmar detta i hela världen och Europa (Jannike Kihlberg, 2016).

 

Vad är antibiotikaresistens?

 

Vid antibiotikaresistens blir bakterier motståndskraftiga mot ett eller flera antibiotika. Vissa bakterier kan vara naturligt motståndskraftiga mot vissa antibiotika. Men bakterier kan också bli motståndskraftiga mot antibiotika som de utsätts för. Detta kan ske genom genetiska förändringar i bakterier.

Hur uppstår antibiotikaresistens?

 

Under de senaste decennierna vi användande stora mängder av antibiotika på felaktiga grunder och vid inkompletta doser inom både sjukvården och lantbruket. De bakterier som överlevde under denna period utvecklade resistens mot flera antibiotika.

Så lite gjorts av sjukvårds- och lantbrukssektorns beslutsfattare att bromsa trenden. Så ser vi spridningen av de motståndskraftiga bakterierna. Tyvärr har E-coli (ESBL- Carba) blivit även motståndskraftiga mot Karbapenemer som är den “sista linjens” och den mest kraftfulla antibiotikan (Hennrik Ennart, 2019).

Samtidigt är läkemedelsindustrin inte intresserad att forska kring om nya antibiotika eftersom de säljs i små mängder och inte är lönsamt (Malin Enarsson, 2009). Alltså är läget akut idag.

Faktorer som bidrar till antibiotikaresistens

 

Felaktig användning av antibiotika t.ex. självmedicinering genom “utan recept” tillgängliga antibiotika, antibiotikaanvändning när det behövs inte faktiskt bl.a. vid virusinfektioner, felaktig dosering, för låg dosering, för kort eller lång medicinering och användning av falska antibiotika är stora orsaker till antibiotikaresistens. Detta leder till att bakterierna ”vänjer” sig med antibiotika så blir de resistenta.

Därtill bidrar dåliga hygien- och sanitetsförhållanden både i samhället och vården till mer infektionsspridning som i själva verket stiger upp antibiotikaanvändning.

Vad kan vi göra för antibiotikaresistensfrågan?

 

Om antibiotika räddar flera människor vid svåra infektioner idag garanterar detta inte att de ska vara effektiva i framtiden också. För att kunna rädda liv vid infektioner även i framtiden måste vi först och främst förstå att situationen är akut. Vi bör inte bara lära oss att använda antibiotika när det faktisk behövs utan också att använda de i rätt former, doser och perioder. Vi måste ge information till folk så att de förstår att varje infektion inte alltid behöver antibiotika för att botas. Då kommer att patienter inte kräva och inte pressa vården att antibiotika förskrivs vid alla infektioner. Rika länder borde hjälpa till fattiga länder så att de kan förbättra hygien och sanitet då ska spridning av infektion minska i hela världen. Därtill borde länder stödja forskning kring nya antibiotika eller ännu bättre att stödja forskning om vacciner som förebygger infektioner. Så ska vi rädda liv av tio miljoner människor vid 2050.

Joobin Khadamy

Ögonläkare


Kommentera

Back to top button

AdBlock upptäckt!

Hej, Om du använder OmniHälsa ofta är detta meddelande till dig. Inaktivera AdBlock (reklamblockerare) på OmniHälsa.